B7.1

Inledning

Kemikalieolyckor i vattenområden med ämnen som sjunker till botten ger upphov till komplicerade bärgningsoperationer där mudderverk  är mycket viktiga redskap. I USA har man stora erfarenheter på detta område. Landet har ett rikt förgrenat nät av vattenvägar med stora transporter av kemikalier och farligt gods. Åtskilliga olyckor har hänt med sjunkande ämnen och den amerikanska räddningstjänsten har stora erfarenheter från bärgningsoperationer där mudderverk har använts.

Det finns olika typer av mudderverk som lämpar sig mer eller mindre bra för detta ändamål (Ref. 35, Ref. 40, Ref. 68, Ref. 75, Ref. 83 och Ref. 84).

Amerikanska officiella tekniska översikter finns i:
Ref. 143, Ref 144 och Ref. 145

Nedanstående tabell B7-1 ger exempel (bilder visas längre ner) på de tre huvudtyper av mudderverk som finns: Mekaniska, hydrauliska och pneumatiska. Se även avsnitt 5.4.

Typ

Exempel

Mekaniska
mudderverk

♦Bucket Ladder  (paternosterverk)

♦Clamshell  (gripskopa)

♦Dipper  (grävskopa)

Hydrauliska
mudderverk

♦Plain Suction

♦Dustpan      

♦Cutterhead 

♦Hopper

♦Mudcat

♦Periferiinjektor-munstycke

Se

Pneumatiska
mudderverk

♦Pneumatic
 

♦Airlift
   (mammutsug, mammutpump)

Den enklaste formen av mekaniska mudderverk är grip- eller grävskopor (Figur B7-2 och Figur B7-3) som kan användas på grunda vattenområden med maskinverket placerat på en pråm eller närliggande kaj eller strand. En sådan enkel metod för muddring av ett kemikalieutsläpp har tillämpats i Göteborgs hamn (Olycka nr 11) vid upptagning av sjunken fenol från hamnbassängens botten.

Figur B7-2

Mekaniskt mudderverk
av typ Clamshell

(gripskopa)

Hand et al.

Figur B7-3

Mekaniskt mudderverk
av typ Dipper

(grävskopa)

Hand et al.

Exempel på större mekaniska mudderverk är de traditionella s.k. paternosterverken (Figur B7-4) med skovlar fastsatta på ett ändlöst band som successivt gräver upp material från botten. De finns i moderniserade versioner (Bucket Ladder, Figur B7-5) men är dock normalt inte lämpliga i dessa sammanhang. De åstadkommer alltför stor turbulens på botten vilket riskerar att sprida den sjunkna kemikalien över större områden.       

Figur B7-4

Mekaniskt mudderverk
av typ
konventionell

paternoster

Hand et al.

Figur B7-5

Mekaniskt mudderverk
av typ paternoster (Bucket Ladder)

Hand et al.

B7.3

Hydrauliska mudderverk

Vid breddning och fördjupning av farleder, hamnar m.m. används numera ofta  hydrauliska mudderverk ("sugmudderverk"). Dessa är bättre lämpade, än mekaniska mudderverk, för upptagning av sjunkna kemikalier där försiktighet måste iakttas så att de inte sprids ut över större bottenområden under muddringen. Vanliga konstruktioner av hydrauliska mudderverk visas i Figur B7-6  -  B7-10.

Hopper-mudderverket (Figur B7-9) skiljer sig från de övriga hydrauliska mudderverken genom att vara utrustat med dels ett kraftigt framdrivningsmaskineri, dels inmatningsmagasin (”hopper”). De övriga hydrauliska mudderverken arbetar vanligen på mycket grunda vatten där de upptagna muddermassorna förs genom, vanligen flytande, grova slangar (pipelines) till containrar placerade på pråmar eller på närbelägna stränder eller kajer (se Olycka nr 02). Dessa kallas ofta pipeline-mudderverk (”pipeline dredges”) och saknar vanligen framdrivningsmaskineri.

Figur B7-6

Hydrauliskt mudderverk
av typ Plain Suction

Hand et al.

Figur B7-7

Hydrauliskt mudderverk
av typ Dustpan

Hand et al.

Figur B7-8

Hydrauliskt mudderverk
av typ Cutterhead

Hand et al.

Figur B7-9

Hydrauliskt mudderverk
av typ Hopper

Hand et al.

Figur B7-10

Hydrauliskt mudderverk
av typ Mudcat

Hand et al.

B7.4

Mudderhuvuden

Vissa typer av hydrauliska mudderverk har s.k. mudderhuvuden för att effektivisera arbetet vid fördjupning av kanaler m.m. Vid upptagning av bottenliggande kemikalier  måste sådana mudderhuvuden avmonteras eftersom de i likhet med skovlar på mekaniska mudderverk åstadkommer kraftig bottenturbulens som tenderar att sprida ut kemikalieutsläppet.

Figur B7-11

Olika konstruktioner av mudderhuvuden

Hand et al.

B7.5

Mudderverk för grunt vatten

Figur B7-12

Enkelt hydrauliskt mudderverk

för arbete på grunt vatten

Courtesy of Environment Canada

Bottensugen i Figur B7-12 tillverkas under benämningen "Crisafulli Sludge Handling System" av SRS Crisafulli, Inc., Montana, USA
(Ref. 122).

Figur B7-13

Enkelt hydrauliskt-mekaniskt

mudderverk för grunt vatten

Courtesy of Environment Canada

Systemet i Figur B7-13  tillverkas under benämningen "Mudcat Auger Dredging Unit" av Mud Cat Division, Baltimore Dredges, Baltimore, Maryland, USA (Ref. 123).

B7.6

Periferiinjektormunstycke

Figur B7-14 visar en enkel hydraulisk mudderanordning med ett s.k. periferiinjektormunstycke (PIJESP, Peripheral Injector Jet Suction Pump). Denna typ av munstycke har inåtriktade injektorer monterade på insidan av munstyckets mynning för insprutning av tryckvatten. Systemet ger möjlighet att t.ex. med hetvatten underlätta uppsugning av klumpbemängda eller sega och vidhäftande kemikalier. Ett sådant system har praktiskt använts av Kustbevakningen i Sverige vid upptagning av sjunken olja efter en olycka under vinterförhållanden (se Metod 84).

Figur B7-14

B7.7

Pneumatiska mudderverk

Pumpen består av tre cylindrar som alternerande fylls med sediment av det hydrostatiska trycket och sedan pressas upp till ytan av tryckluften.

(Se Metod 86)

Hand et al.

Figur B7-15   Pneumatiskt mudderverk

Fördelar med den pneumatiska tekniken, jämfört med hydrauliska mudderverk, är:

1) att mudderslammet inte behöver ha vätskekonsistens utan kan hålla upp till 70 % torrhalt, samt

2) att metoden inte har något teoretiskt största arbetsdjup.

B7.8

Mammutpump

Figur B7-16 visar en mammutpump eller mammutsug (engelska Airlift) som är en enkel pneumatisk muddringsanordning. Den består av ett rör som sträcker sig ned till botten. Luft förs med en kompressor på hjälpfartyget via en slang ner antingen till rörets mynning eller till ett luftintag på röret. Luften som stiger upp i röret utvidgas och åstadkommer en kraftig uppåtgående ström i röret. Strömmen blir starkare ju större arbetsdjupet är.

(se Metod 85).

Figur B7-16

Figur B7-17
 

System för
användning av
mammutpump

Arne Borlin

En dykare hanterar mammutpumpröret som stabiliseras av en tyngd för att motverka de kraftiga rörelserna som är typiska för mammutpumpar och som växer i styrka med arbetsdjupet. Dykaren kan också reglera tryckluften med en kran på luftröret.

Mammutpump har använts med framgång dels vid en operation 1988 där en sjunken pråm tömdes på sin last av svavelsyra (Olycka nr 07), dels efter en fartygsolycka 1984 där 16 ton pentaklorfenol (PCP) muddrades upp från Mississippis flodbotten på 11 m djup (Olycka nr 06).