|
|
|
|
Bilaga 10 Undervattensteknik |
|
B10.1 |
Dykning med andningsutrustning |
|
Allmänt Här nedan omnämns mycket kortfattat några olika dykerisystem som kan komma till användning vid operationer mot kemikalier och farligt gods som sjunkit till botten. Med mättnadsdykning menas dykning under så lång tid att kroppens vävnader mättas på tillförda inertgaser (t.ex. helium) som finns i andningsgasen.
|
|||
|
Vanlig lättdykning Dykare med lätt utrustning som medger stor rörlighet men begränsad uthållighet (Figur B10-1). Metoden kallas SCUBA-dykning där SCUBA står för Self-Contained Under-water Breathing Apparatus. SCUBA-dykaren andas luft och kan arbeta kortvarigt på 40 m djup. Andningsluften kan tillföras från ryggburna lufttuber eller via slang (”navel”) från ytan. |
|
||
|
|
|||
|
På engelska heter metoden "hard hat diving". I Sverige finns varianter som kallas "tungdykning" och "welterdykning". Hjälmdykare arbetar i tung utrustning som begränsar rörligheten (Figur B10-2). |
|||
|
Hjälmdykaren får andningsgas genom slang från ytan vilket ger relativt stor uthållighet. Med luft som andningsgas kan de arbeta kortvarigt på 50 m djup. Med oxygen-helium som andningsgas (mättnadsdykning) kan både dyktid och arbetsdjup utökas väsentligt.
|
|
|
|
|
Källa: Arne Borlin |
Foto Kustbevakningen |
||
|
Figur B10-2 Hjälmdykare |
|||
|
Lättdykare bor och transporteras i tryck-kammarsystem som håller samma tryck som gäller på det aktuella arbetsdjupet. De andas en blandning oxygen-helium (mättnadsdykning) och kan arbeta ner till 500 m (se Figur B10-3). En arbetsperiod kan pågå i ett par veckor då dykarna hela tiden vistas under samma tryck. Efter ett arbetspass på botten transporteras de en liten transporttryckkammare upp i till ett fartyg på ytan. Där dockas de lufttätt mot en större tryckkammare i vilken de sedan vistas(under samma tryck) för mat och nattvila innan de åter firas ner till botten i transporttryckkammaren för ett nytt arbetspass. Efter hela arbetsperiodens slut följer dekompression under ett par-tre dygn varefter ett nytt lag med dykare kan avlösa.
Atmosfärsdykning (Enatmosfärsdykning) Dykare i stora, kraftiga, tryckresistenta dräkter andas vanlig luft under normalt tryck och kan arbeta ner till 700 m. Principen för denna typ av dräkt är egentligen samma som för en ubåt. När dykaren kommer upp till ytan och lämnar dräkten behövs ingen dekompressionstid. Internationellt kallas denna form av dykning ofta JIM-diving (se Figur B10-4). |
|
|
|
|
|
Picture source: Oceaneering |
|
Figur B10-3 |
Figur B10-4
Atmosfärsdykning |
|
B10.2 |
Undervattensfarkoster |
|
ROV - Remotely Operated Vehicle |
|
Med hjälp av undervattensfarkoster är det möjligt att utföra olika typer av undervattensarbeten, t.ex. inspektion och identifiering av objekt på botten. Med manipulatorarmar kan objektet vändas och även flyttas i begränsad omfattning. Det är emellertid svårt att utföra omfattande bärgningsmoment med manipulatorförsedda farkoster.
Figur B10-5 visar en relativt enkel typ av undervattensfarkost (ROV, Remotely Operated Vehicle) som används av svenska Kustbevakningen. Den tillverkas av Deep Ocean Engineering i San Leandro, Kalifornien, USA. Farkosten får energi och styrsignaler genom en förbindelsekabel till ytfartyget och är utrustad med sonar, videokamera, strålkastare och griparm. Den körs av en operatör på ytfartyget och kan arbeta ner till 150 m djup. |
|
|
|
|
Figur B10-5 |
|
|
Figur B10-6 visar den svensktillverkade Sjöugglan (See Owl) från SUTEC i Linköping. Denna ROV och en större efterföljare har används sedan många år av svenska marinen och Kustbevakningen.
SUTEC ingår nu i Saab Underwater Systems som tillverkar den avancerade efterföljaren Double Eagle till Sjöugglan (se Figur B10-7).
Det finns många tillverkare runt om i världen av mer eller mindre sofistikerade ROV-system. |
|
|
Picture source: SUTEC AB |
|
|
Figur B10-6 Sjöugglan (See Owl) |
|
|
|
|
Picture source: Saab Underwater Systems |
|
|
Figur B10-7 Undervattensfarkosten Double Eagle |
|
|
Militära minjaktsystem kan användas för åtgärder mot olika typer av bottenliggande objekt, t.ex. farligt gods. Marina militära enheter har ofta system för att söka efter och oskadliggöra minor. Sådana resurser kan ofta utnyttjas även för åtgärder mot bottenliggande farligt gods. Figurerna B10-8 - B10-10 visar några moment ur den svenska marinens rutiner för att oskadliggöra minor. |
|
|
|
|
|
Picture source: FMV, Sweden |
|
Figur B10-8 |
Figur B10-9 |
| Fördelen med militära enheter är att de ofta är väl övade, ständigt insatsberedda och har hela den bredd i resurserna som krävs, d.v.s. sökning över stora bottenområden, identifiering av misstänkta ekon, noggrann positionsbestämning och möjligheter till åtgärder mot bottenliggande objekt. Nackdelen är att resurserna inte kan operera i alltför grunda vattenområden. I Sverige kan landets minjaktfartyg gå in i Mälaren och Vänern samt uppför Ångermanälven till Bollstabruk. |
|
|
|
Picture source: FMV, Sweden |
| Figur B10-10 |
