◄ Tillbaka till innehållsförteckningen för olyckor  
 

Sjunkna biocider i Mississippi   (Olycka nr 06)

 
1980, 22 juli

Mississippis mynning, Louisiana, USA

 

Pentaklorfenol (PCP) (Klass 6) i papperssäckar; mycket hälso- och miljöfarlig pulverformig biocid; severe marine pollutant

Bromväte (Klass 2 och 8) i  stålcylindrar;
frätande och mycket giftig gas
 
Den 22 juli 1980 inträffade en fartygskollision i Mississippis mynning, Louisiana, USA,  varvid det västtyska containerfartyget Testbank skadades så att en del av dess last av kemikalier kom ut i vattnet och i luften.
 

 

 

 

Containerfartyget Testbank efter kollisionen


Courtesy of Taylor Diving & Salvage Company, Inc., USA

 

 

Bromväte började läcka ut från punkterade stålcylindrar och ett vitt moln av den frätande gasen bildades runt fartyget. Besättningen stängde av fartygets ventilationssystem och tog skydd under däck. Molnet drev med vinden in över ett mindre samhälle där polisen evakuerade 75 invånare. Inga personskador inträffade.

Vid kollisionen skadades 8 containrar med kemikalier varav 4 st föll överbord och sjönk på 11 m djup. De senare innehöll 3 stålcylindrar med bromväte samt 16 ton pentaklorfenol (PCP) i 700 säckar om 23 kg vardera. PCP är en biocid som är giftig för både människa och miljö. Runt olycksplatsen upprättades en säkerhetszon där obehörig båttrafik förbjöds.

Olyckan tilldrog sig en enorm uppmärksamhet och blev det viktigaste inslaget i alla regionala nyhetsmedia under hela operationen som varade i 35 dygn. Louisianas guvernör försäkrade för delstatens oroliga befolkning att allt som stod i mänsklig makt skulle göras för att bärga de farliga kemikalierna.

Det visade sig vara mycket svårt att lokalisera den sjunkna lasten i det grumliga flodvattnet. Upprepade kartläggningar utfördes av aktuella bottenområden med skrivarförsedda ekolod. Sökningarna fick hela tiden följas upp med dykarundersökningar av misstänkta bottenekon. Dykeriarbetet underlättades väsentligt när en självgående offshorepråm kom till platsen. Den kunde fixeras med tre ben på botten och blev en stabil dykeriplattform.

Efter 5 dygn utan resultat sattes ytterligare olika instrument in i arbetet, bl.a. magnetometrar, sidscannande sonarer och flera ekolod. Det instrument som slutligen, efter 8 dagar, gav resultat var en sektorscannande sonar som gav färgkodade bilder med hög upplösning av bottnen. Det var en s.k. fishfinder av märket Chromascope. Med sin vikt av endast 12 kg kunde det lätt opereras från små båtar.

 

Undersökning på flodbotten visade att containern med PCP hade demolerats. Säckarna hade spridits inom 15 m radie från containern och var så uppmjukade av vatten att de lätt gick sönder. Det stod klart att kemikalien måste muddras upp och den typ av mudderverk som valet föll på var mammutpump. Arbetet inleddes med att märka ut ett arbetsområde med långa pålar som drevs ner i botten. De bildade ett 25 × 35 m stort rutsystem som tjänade som vägledning under mudderarbetet.

Skiss över mammutpump
Mammutpump som användes för muddring av bottenliggande pentaklorfenol (PCP)

 
Runt om arbetsområdet  arrangerades:

1) en kranpråm för bärgning av den demolerade containern

2) den tidigare utnyttjade offshorepråmen med vars kran mammutpumpen nu hölls fast under arbetet

3) en kompressorpråm som försåg mammutpumpen med tryckluft

4) lastpråmar för mottagning av muddermassor.

 

Arrangemang av pråmar vid olycksplatsen
Arrangemang vid olycksplatsen

 

Den demolerade containern bärgades och konstaterades vara helt tom. Bottenområdet avsöktes sedan med Chromascope-instrumentet så att en exakt kartläggning erhölls av PCP-förekomsterna på flodbotten. Ett system arrangerades med pråmar för att ta hand om muddermassorna och noggrant rena allt vatten innan det pumpades ut i floden igen.

 

Mudderarbetet kunde påbörjas dag 10 efter olyckan.

Efter settling i en första pråm pumpades vattnet över till nästa pråm där det renades med flockningsmedel.

 

 

Rening av muddervattnet genom settling, flockning och behandling med aktivt kol

Arrangemang av reningssystem på pråmarna

 

Efter settling av flockningsmedlet pumpades vattnet vidare till en flatdäckad pråm där det slutrenades i ett filtreringssystem med aktivt kol. Slutligen testades vattnet i en fjärde pråm så att det innehöll högst 0,3 ppb PCP innan det fick gå ut i floden. Allt som allt togs 1100 ton förorenade muddermassor om hand och transporterades till särskilda mottagningsanläggningar. Med undantag för korta uppehåll när lastpråmarna flyttades pågick mudderarbetet utan avbrott i 9 dygn. Man lyckades muddra upp ca 90 % av den sjunkna PCP:n.

Under hela operationstiden (från dag 1 till dag 35) växte operationsledningen successivt både med avseende på numerär och kunnande. Expertisen kom att spänna över områden som bärgningsteknik, dykning, personskydd, miljöundersökningar och humantoxikologiska kontroller av räddningspersonal. Arbeten förutom själva bärgningen som krävde stora förberedelse och resurser var

- uppröjning och sanering ombord på båda de inblandade fartygen

- personsanering på fartygen och vid muddringsplatsen

- hälsokontroll av all inblandad personal (240 personer).

 

Orsak till olyckan
Fartygskollision

 

Erfarenheter från olyckan
 

Den använda scannande sonaren (Chromascope Color Video Fishfinder) visade sig vara ett utomordentligt bra hjälpmedel för sökning på botten.
 

Mammutpump är en effektiv utrustning för muddring av bottenliggande granulära material på inte alltför stora djup (här 11 m).
 

Denna typ av händelser blir mycket uppmärksammade i massmedia och skapade i detta fall panik bland lokala fiskare och deras familjer. Det ställdes mycket stora krav på räddningsledningens förmåga att ge saklig information och lugna upprörda personer.
 

Säkerhetszonen runt olycksplatsen, där obehörig båttrafik hade förbjudits, förorsakade mycket stora ekonomiska förluster för samhället. Men zonen bedömdes som absolut nödvändig för att bedriva arbetet ostört.

 

Informationskällor
Ref. 63
Engelskt sammandrag

 
◄ Tillbaka till innehållsförteckningen för olyckor