|
|
|
|
Bilaga 9
Olika typer av emballage |
|
B9.1 |
Allmänt |
|
En mängd olika sorters typgodkända förpackningar används vid emballering och befraktning av kemikalier och farligt gods (Ref. 134). För mindre mängder (upp till några tiotal liter eller kilo) används ett otal typer förpackningar tillverkade främst av glas, metall och plast. I intervallet 100 - 200 liter eller kilo används fortfarande de traditionella stålfaten i stor utsträckning. Dessa ersätts numera allt oftare av plastfat.
För intervallet 400 - 3000 liter eller kilo används ”storförpackningar" (Large Packagings, LP:s) och för 1000 - 3000 liter eller kilo används ”småbulkbehållare” eller "IBC:er" (Intermediate Bulk Containers).
För större mängder används vanligen fraktcontainrar d.v.s. tankcontainrar och torrlastcontainrar, de senare stuvade med mindre förpackningar.
En mängd specialemballage används i olika sammanhang för t.ex. gaser, sprängämnen, radioaktiva ämnen m.m. |
|
B9.2 |
Små och medelstora förpackningstyper |
|
Småförpackningar Bland de minsta förpackningstyper av större betydelse i transportsammanhang återfinns olika slag av plastdunkar, glasdamejeanner, jeepdunkar m.m. De är ofta inneslutna i en större ytterförpackning för att underlätta hanteringen. Ömtåliga förpackningar har ofta ett stötdämpande ytterhölje av frigolit el. dyl.
Sulfatmassa (kraftmassa) har länge använts för tillverkning av bl.a. wellpapp. Ytterskiktet i wellpapp s.k. ”kraftliner” används nu ofta vid tillverkning av fiberemballage av olika utföranden och storlekar. De är består antingen helt och hållet av kraftliner eller kan förstärkas med lager av plast och/eller aluminium. Lager av kraftlinerlager i fiberemballage kan också för olika ändamål behandlas med paraffin eller silikon. Kraftliner ersätts ibland av s.k. testliner, tillverkad av returwellpapp. |
|
Fiberfat finns vanligen i storlekar mellan 15 och 220 liter (Figur B9-1 och Figur B9-2). De tillverkas med avtagbar topp för fasta ämnen. Topp och botten förstärks ofta med stålringar.
Fiberförpackningar med ren fiber som hamnar i havsvatten förlorar sin hållfasthet redan efter en timme. Impregnerad och/eller armerad fiber håller längre men har också begränsad hållbarhet. Detta är ett förhållande som måste observeras vid bärgningsoperationer. Fiberförpackningar demoleras lätt när de bärgas från vattnet. |
 |
Exempel på fiberfat som tillverkas i storlekarna 15 – 220 liter. |
|
|
Picture source: Hannels Industrier, Sweden |
Picture source: Van Leer, Sweden | |
|
Figur B9-1 |
|
Figur B9-2 |
|
Fat Fat för farligt gods tillverkas vanligen av stål, plast eller fiber i storlekar 15 - 250 liter. Efter fyllning i fabrik ställs mindre fat vanligen på pallar som insveps i polyetenfilm. Pallarna stuvas oftast i fraktcontainrar. Större fat (~ 200 - 225 liter) stuvas ofta lösa varvid ca 80 eller 160 st ryms i en 20-fots resp. 40-fots container. |
|
|
|||
|
Av de något större förpackningarna är de traditionella plåtfaten mycket vanliga. Av dessa finns två huvudtyper: Med fasta toppar för vätskor och med avtagbara gavlar för fasta ämnen där topparna hålls fast med spännringar. Den senare fat-typen har ofta en plastsäck som innerförpackning. |
Vanliga egenskaper hos stålfat |
||
|
(liter) |
(kg) |
Volym hos innehåll (liter) |
|
|
225 |
15-20 |
200-210 |
|
|
120 |
12-15 |
110 |
|
|
60 |
4-6 |
55 |
|
|
30 |
2,5-4 |
27 |
|
|
|
Tabell B9-3 |
||
|
|
|
|
Picture source: Van Leer Sweden |
|
|
Figur B9-4 Stålfat med fasta toppar (Tight Head Drums) |
Figur B9-5 Stålfat med avtagbara toppar (Removable Head Drums) |
|
Plastfat Fat och många andra emballage för farligt gods tillverkas numera ofta av plast. I likhet med stålfat tillverkas plastfaten med fasta toppar för vätskor och med avtagbara gavlar för fasta ämnen där topparna hålls fast med spännringar och där den senare typen ofta har en plastsäck som innerförpackning (Figur B9-7). |
|
Vanliga egenskaper hos plastfat |
|
|
||
|
Yttervolym (liter) |
Fatvikt (kg) |
Volym hos innehåll (liter) |
||
|
215-225 |
8-10.5 |
200 |
||
|
125-130 |
3,5-4.5 |
120 |
Picture source: Johannes Østensjø & Co. as |
|
|
65-68 |
2-3.5 |
60 |
||
|
32-33 |
1-1,6 |
30 |
||
|
Tabell B9-6 |
|
|||
|
B9.3 |
Storförpackningar och småbulkbehållare |
|
Figur B9-8 visar ett exempel på en typgodkänd ny sorts emballage som upptogs för första gången av IMDG-koden år 2001 under namnet Large packaging (LP) och benämnes på svenska “storförpackning”.
En storförpackning består av ett yttre emballage som kan innehålla antingen lösa föremål eller mindre förpackningar. Ett typgodkännande omfattar yttre emballage med innehåll som en integrerad enhet, t.ex. explosiva artiklar, kliniskt avfall.
En storförpacknings vikt och volym måste ligga inom följande begränsningar: Nettovikt max 400 kg, volym mer än 450 liter och max 3,0 m3. |
|
|
Picture source: Peter Blomgren, SP, Sweden |
|
|
Figur B9-8 Exempel på en typgodkänd storförpackning av plywood (1,4 × 1,1 × 1,4 m) för explosivämnen placerade på en inre specialpall. |
|
Småbulkbehållare (Intermediate Bulk Containers, IBC) finns i olika material t.ex. textilier, trä, plywood, plast, komposit och metall (stål, aluminium). Deras volym och vikt ligger i intervallet 1-3 m3 och 1-3 ton.
Några exempel på småbulkbehållare visas i Figur B9-9 - B9-12. |
|
|
|
Picture source: NEFAB, Sweden |
|
|
Figur B9-9 IBC av trä |
|
|
|
|
|
Picture source: Van Leer, Sweden |
Picture
source: |
Picture source: Hazardous Cargo Bulletin |
|
Figur B9-10 En IBC av plast |
Figur B9-11 En IBC av metall |
Figur B9-12 En IBC av textil |
|
B9.4 |
Fraktcontainrar |
|
Vanliga typer av 20-fot och 40-fot torrlastcontainrar
|
|
|
Standard |
För normal last |
|
High cube |
För lätt, voluminös eller särskilt hö last (upp till 2,67 m höjd) |
|
Hardtop |
Med avtagbart ståltak; För tunga lyft eller last med mycket stort höjdmått; För lastning från topp |
|
Open top
|
Med avtagbar presenning för last med mycket stort höjdmått; För lastning från topp |
|
Flat rack |
För tunga lyft och mycket bred last; Dessa containrar kan positioneras sida vid sida för laster som inte ryms i vanlig containerbredd |
|
Platform |
För tunga lyft och mycket stor last; Dessa containrar kan positioneras sida vid sida för laster som inte ryms i vanlig containerbredd |
|
Ventilerad container |
För last som kräver ventilation |
|
Isolerad container |
För känslig last som kräver konstant låg temperatur; Temperaturkontroll via hamnterminalens eller fartygets kylsystem eller löst kylaggregat |
|
Reefer |
För last som kräver konstant låg eller hög temperatur; Containern har inbyggt kyl- eller värmesystem |
|
Bulk |
För torrbulklast |
|
Tabell B9-13 |
|
|
Ungefärliga data för standard (general purpose) torrlastcontainrar |
|
|
Dimensioner, meter |
Lastkapacitet |
|||
|
|
Längd |
Bredd |
Höjd |
Volym, m3 |
Vikt, ton |
|
20-fot |
6 |
2,4 |
2,4 |
33 |
22 |
|
40-fot |
12 |
2,4 |
2,4 |
67 |
27 |
|
Tabell B9-14 |
|||||
|
Tankcontainrar (alltid 20-fot) används för att frakta vätskor eller kondenserade gaser. Deras konstruktion består av två delar – själva tanken och ett yttre ramverk. Vikt, lastvolym och konstruktion varierar avsevärt beroende på egenskaper hos det fraktade ämnet.
International Maritime Organization (IMO) definierar 5 olika typer av tankcontainrar av vilka de följande två typerna är av betydelse för farliga kemikalier:
IMO 1 tankcontainer för mycket flambara, giftiga och korrosiva vätskor.
IMO 2 tankcontainer för mediärt farliga ämnen, t.ex. flambara vätskor, herbicider, hartser och insekticider. |
| Fraktcontainrar används ofta vid transporter av farligt gods både till lands, till sjöss och i inre vatten. De är internationellt standardiserade och förekommer vanligen i längder på 20 och 40 fot samt i många olika utföranden både som torrlastcontainrar och tankcontainrar (de senare endast 20 fot). |
|
|
|
|
|
Figur B9-15 |
|
Generellt vid alla transporter av farligt gods gäller att samtliga transportförpackningar skall vara typgodkända. Detta gäller även bärgningsförpackningar (salvage drums) som används som yttre förpackning vid emballering och borttransportering av skadade förpackningar. Typprovning och typgodkännande sker vid officiell provplats i varje land och gäller sedan internationellt. Typgodkända förpackningar är alltid märkta enligt den mall som visas i Figur B9-16 och Figur B9-17. Förenta Nationerna har ett omfattande regelverk (”Recommendations”) på detta område (Ref. 138). |
|
Betydelsen av kodbeteckningarna i Figur B9-17 är följande: |
|
|
|
|
|
|
Förenta Nationernas förpackningssymbol |
|
1 |
Förpackningstyp (1 = fat). |
|
A |
Förpackningens tillverkningsmaterial (A = stål). |
|
2 |
2 = löstagbar topp/gavel (1 = fast topp/gavel) |
|
T |
Bärgningsförpackning (”salvage packaging” eller ”salvage drum”) |
|
Y |
Y anger att förpackningen är testad och godkänd för ämnen av förpackningsgrupp II och III |
|
300 |
Provtryckt med 300 kPa |
|
S |
(S = solids) För transport av fasta ämnen eller innerförpackningar |
|
94 |
Förpackningens tillverkningsår |
|
USA |
Beteckningen för den stat, där märkningstillståndet utfärdats, angiven med nationalitetsbeteckningen för motorfordon i internationell trafik. |
|
abc |
Förpackningstillverkarens namn |
|
|
|
Figur B9-17 visar ett exempel på märkning av en typgodkänd bärgningsförpackning (”salvage packaging” eller ”salvage drum”) tillverkad av stål med löstagbar topp/gavel (removable head).
|
|
|
||
|
Figur B9-16 Märkning av typgodkänd förpackning |
|
Figur B9-17 |
| Bärgningsförpackningar skall alltid vara tillräckligt rymliga för det omhändertagna godset och vara konstruerade så att de tål lång transport och läckage från godset. |
|
|
Figur B9-18 och Figur B9-19 visar två exempel på bärgningsfat. |
|
|
Picture source: Environment Canada |
|
Picture source: UltraTech International, Inc. |
|
Figur B9-18 |
|
Figur B9-19 |
