Sök

1 Första åtgärder 2 Materialbeständigh. 3 Beteendeklasser 4 Personlig skyddsutr. 5 Märkning 6 Måttomvandling 7 Mudderverk 8 Risk mindre olyckor 9 Emballage 10 Undervattensteknik 11 Kem. stridsmedel 12 Referenser

Bilaga 1   Första åtgärder vid olycka

 

B1.1

Allmänna inledande åtgärder

 

Kapitel 1, Avsnitt 1.3 ger en kortfattad uppställning av allmänna rutiner som nästan alltid bör vidtas vid alla slag av incidenter och olyckor med kemikalier och farligt gods oavsett typ och omfattning.

 

International Maritime Organization (IMO) har utarbetat en "Manual on Chemical Pollution" där en första del (Ref. 42) beskriver allmänna åtgärder i samband med kemikalieolyckor och en andra del (Ref. 19) beskriver särskilda åtgärder beträffande förpackat farligt gods.


 

B1.2

Exempel på en checklista

 

Under en operation i samband med en större eller allvarlig kemikalieolycka är det värdefullt att följa en checklista där viktiga åtgärder prickas av under operationens förlopp. Nedanstående checklista (Tabell B1-1) kan tjäna som ett exempel (den används av National Strike Force i US Coast Guard).

 

 

1.

Riskbedömning utförd

 

 

 

 

 

 

2.

Personlig skyddsutrustning utvald      

 

 

 

 

 

 

3.

Första insatsåtgärd beslutad

 

 

 

 

 

 

4.

Arbets- och riskzon upprättad

 

 

 

 

 

 

5.

Personlig skyddsutrustning kontrollerad

 

 

 

 

 

 

6.

Personsaneringsanläggning upprättad

 

 

 

 

 

 

7.

Mätinstrument kalibrerade

 

 

 

 

 

 

8.

Kommunikationsplan upprättad

 

 

 

 

 

 

9.

Kemdykare har blivit medicinskt godkända före insats

 

 

 

 

 

 

10.

Initial insatsplan upprättad

 

 

 

 

 

 

11.

Åtgärdsnivåer fastställda

 

 

 

 

 

 

12.

Provtagningsplan upprättad

 

 

 

 

 

 

13.

Initial orientering utförd  

 

 

 

 

 

 

14.

Övning genomförd i personsaneringsanläggningen

 

 

 

 

 

 

15.

Kommunikationslinjerna kontrollerade

 

 

 

 

 

 

16.

Erforderliga tillstånd utverkade/givna för operationen

 

 

 

 

 

 

17.

Kemdykare har blivit medicinskt undersökta efter insats 

 

 

 

 

 

 

18.

Genomgång utförd med kemdykare efter initial insats     

 

 

 

 

 

 

19.

Modifieringar utförda av insats- och säkerhetsplan

 

 

 

 

 

 

20.

Genomgång utförd av sanerad utrustning

 

 

 

 

 

 

21.

Förorenat material omhändertaget

 

 

 

 

 

 

22.

Protokoll upprättade beträffande personexponeringar av farliga ämnen

 

 

 

 

 

 

23.

Genomgång utförd med OSC  

 

 

 

 

 

 

Tabell B1-1

 

 

B1.3

Minneslistor som stöd för första åtgärder

och upprättande av checklista

 

B1.3.1

Typ av olycka

 

Grund-stötning

 

Kollision

 

Brand ombord

Sjunket fartyg

 

Tappat farligt gods

- last

- liv

- läckage

- brand

- last

- liv

- läckage

- brand

- last

- liv

- gas

- explosion

- last

- djup

- container

- typ av emballerat gods

 

 

B1.3.2

Risksituation

 

Vädersituation

Ämnen

Övrigt

- vind

- ström

- temperatur

- spridningsprognos

- mycket brännbar vätska

- annan brännbar vätska

- frätande kemikalie

- giftigt ämne

- giftigt/brännbart ämne

- oxiderande ämne

- giftig gas

- giftig frätande gas

- brännbar gas

- brännbar giftig gas

- Tankar

- tryckkärl

 

 

B1.3.3

Resursbehov

 

Fartyg/flyg

Personal

Sanering

Sjukvård

- miljöskyddsfartyg

- flyg

- annan myndighet

- läktrare

- kemgrupper

- RITS

- övrig personal

- experter

- container

- dusch större

- dusch mindre

- kärl

- sjukvårdspersonal

- akutväskor

- skeppsapotek

- sjukvårdsväska, dyk

- Oxy-box

 

Personlig

skyddsutrustning

Sökutrustning

Upptagningsutrustning

- kemskyddsdräkter

- brandskyddsdräkter

- dykardräkter

- transportlådor

- ROV

- släpsonar

- övrig sonar

   (ex marinen)

- flygspaning

 

- salvage drums

   (recovery drums, overpacks)

- periferimunstycke (PIJESP)

- mammutpump

- skimmer

- muddringsutrustning

- borrutrustning

    (för läktring av sjunket fartyg)

 

Begränsningsutrustning

Mätinstrument

- vatten

- länsor

- kilar

- expanderpluggar

- utrustning för impaktering (återkondensering)

- absorberingsmedel

- övriga behandlingsmedel

- gasmätningsinstrument

- explosimeter

- syrgasmätare

- radiakmätare

- penndosimeter

- mätinstrument för

kemiska stridsmedel

 

Beslutet om val av personlig skyddsutrustning och annan erforderlig utrustning tas av OSC (On-Scene Commander) som utgår från checklistor och aktuell hotbild (riskmiljö).

 
 

B1.4

Organisationsschema för insats
vid större olycka

 

En OSC (On-Scene Commander) skall utses som är särskilt tränad för att leda insatser mot kemikalieolyckor i vattenområden.

 

OSC skall leda både egna och externa insatsstyrkor

(se Figur B1-2).

 

Insats ombord på haverist skall alltid göras av vältränade kemdykare.

 

 

Figur B1-2

 

 

 

 

B1.5

Hotbild

 

En korrekt bedömning av den aktuella hotbilden är väsentlig när insatsen planeras och säkerheten utformas för insatspersonalen. Risknivån kan variera avsevärt beroende på insatsens målsättning och den typ av arbete som skall utföras. Behovet av risktagning för personalen måste hela tiden ifrågasättas under operationens förlopp.

 

Av praktiska skäl bör utformningen av kemdykarinsatsen baseras på en gradering av riskmiljön i två olika nivåer:

 

Högriskmiljö

med någon av följande egenskaper:

 

 

-

insatspunkt (ex ombord på fartyg) med lång inträngningsväg,

dvs längre än en livlina

 

-

dålig sikt

 

-

risk för att kemdykares reträttväg kan spärras

 

-

risk för särskilda svårigheter beroende på fartygets konstruktion eller objektets art

 

 

 

Annan än högriskmiljö

är sådan miljö som ej klart kan  hänföras till högriskmiljö.

 

 

B1.6

Prioritetsordning för olika insatser

 

1.

Livräddning:

 

- Sökning efter skadade

 

- Borttransportering av skadade

från riskområde

 

- Förstahjälpen

 

- Sanering av skadade

 

- Vidaretransport av skadade

 

2.

Stoppa, begränsa och bekämpa utsläpp

(t.ex. ta upp, neutralisera, spola överbord)

 

3.

Minska skada

(brandbekämpa, kyl gods genom vattenbegjutning, flytta gods)

 

 

B1.7

Att närma sig haverist som är utsatt för kemikalieolycka

 

B1.7.1

Allmän strategi med hänsyn till vindriktning

 

Vid en kemikalieolycka ombord på ett fartyg kan farlig atmosfär uppstå och bilda ett synligt eller osynligt gasmoln som förflyttar sig i vindriktningen. I en sådan situation skall, om möjligt, det drabbade fartyget manövreras så att besättningens personalutrymmen hamnar snett i lovart om gasmolnet enligt Figur B1-3. Bordning och bekämpning bör också ske från lovartsidan enligt figuren.

Figur B1-3

 

 

B1.7.2

Alternativa transportmedel till och från haveristen

 

 

Fördelar

Nackdelar

Med

fartyg

Bra arbetsplattform

Bra materielkapacitet

Välkänd arbetsmiljö

Långsamt

Svårt att borda

Väderberoende

Med

helikopter

Snabbt

 

Lätt att sätta ombord personal oberoende av väder

Begränsad lastkapacitet

 

Speciella säkerhetsbestämmelser

(ex. dåligt väder)

Tabell B1-4

 

 

B1.7.3

Utrustning som skall medföras av kemdykare
som bordar en haverist i en kemikaliebekämpningsoperation

 

Lämplig personlig skyddsutrustning (jfr Bilaga 4, Personlig skyddsutrustning)

 

Lämpliga mätinstrument (t.ex. för toxiska och brandfarliga ämnen)

 

Lämplig säkerhetsutrustning (t.ex. för kommunikation, sanering och livräddning

 

Lämplig bekämpningsutrustning

(t.ex. för brandbekämpning, läcktätning, kylning och neutralisation)

 
 

B1.8

Alternativa vägar att komma ombord
på en haverist

 

Fartygets typ och konstruktion är avgörande för vilka praktiska alternativ som finns för bordning (se Figur B1-5).

 

Figur B1-5

 

Fartygets typ och konstruktion avgör vilka tekniska möjligheter som finns till bordning. Beroende på fartygets bemanning och kraftförsörjning vid bordningsögonblicket kan nedanstående tre alternativa situationer förekomma.

 
Alt. 1.   Fartyget är bemannat och dess kraftförsörjningen intakt

* lotslejdare

* livbåtslejdare

* lotsport

* lotshiss

* bunker- och proviantportar

* fallrep

* kranar

* ramper

* helikopter

* direkt bordning

 
Alt. 2.   Fartyget är bemannat men saknar kraftförsörjning

* lotslejdare

* livbåtslejdare

* lotsportar

* fallrep

* bunker- eller proviantportar

* helikopter

* direkt bordning

 
Alt. 3.   Fartyget är obemannat

* direkt bordning

* helikopter

* bordande fartygs egen kran

* redan uthängda lejdare

 
 

B1.9

Skadeplats, baspunkt och saneringsstation ombord på haverist
utsatt för kemikalieolycka

  

Viktiga säkerhetsåtgärder

 

 

Etablera en säker baspunkt och andra rena ytor ombord på ett fartyg som bordas

 

Fult utrustade reservinsatsgrupper skall vara lätt gripbara

 

Ett väl tilltaget antal extra luftpaket skall finnas lätt tillgängliga för kemdykarna

 

Runt skadeplatsen ombord läggs en inre avspärrning. Inom den inre avspärrningen får endast kemdykare med helskydd vistas.

 

Insatsen utgår alltid från gränsen för den inre avspärrningen där även en saneringsstation läggs. Vid en insats på ett fartyg kan dessa regler inte alltid följas, speciellt då svag vind råder. Saneringsstation placeras på  miljöskyddsfartyg då sådant fartyg också utgör baspunkt för insats. Figur B1-6 ger exempel på inre avspärrning med baspunkt och saneringsstation.

 

 

Figur B1-6

 

Upp