| 81 |
Upptagning av sjunkna utsläpp med mekanisk mudderutrustning |
|
|
|
Tillämpning |
|
Se metodgrupp B4 i avsnitt 1.5. Metoden kan användas mot utsläpp av fasta och halvfasta ämnen som sjunker till botten (tillhörande klasserna S och SD - dvs de med S). Exempel på sådana ämnen är fenol, svavel, tjära, kreosot, tallhartser och vissa bekämpningsmedel (biocider). Muddring skall ske med stor försiktighet så att ämnena sprids så lite som möjligt på botten. |
|
Beskrivning |
|
Här visas två exempel på
den enklaste formen av mekaniska mudderverk (se även
Bilaga 7). De är grip- eller
grävskopor som kan användas på grunda vattenområden med maskinverket
placerad på en pråm eller närliggande kaj eller strand. Dessa
utrustningar är ganska enkla att hantera och ofta lätt tillgängliga. |
|
Figur 81a visar typen Clamshell (gripskopa) och Figur 81b visar Dipper (öskar, skopa).
En liknande utrustning för muddring användes i Olycka nr 11 när sjunken fenol togs upp från en hamnbassängs botten. |
|
|
Picture source: Hand et al. |
|
|
Figur 81a |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Picture source: Hand et al. |
|
|
Figur 81b |
|
Exempel på större mekaniska mudderverk är de traditionella s.k. paternosterverken (Bucket Ladder) med skovlar fastsatta på ett ändlöst band som successivt gräver upp material från botten. Paternosterverk är dock normalt inte lämpliga i dessa sammanhang. De åstadkommer alltför stor turbulens på botten vilket riskerar att sprida den sjunkna kemikalien över större områden. |
|
Nackdelar |
|
Utrustningen kan endast användas i grunt vatten och ger risk för spridning av den sjunkna substanser över större bottenpartier. Kan användas främst för fasta ämnen i klasserna S och SD eller bottensediment som sugit upp vätskeformiga ämnen i dessa klasser. |
