Många egenskaper hos förpackningar påverkar deras kortsiktiga och långsiktiga beteendemönster när de vid olyckor kommer ut i vattenmiljön. Sådana egenskaper är t.ex.:

Förpackningarnas egenskaper och händelseutvecklingen blir avgörande för val och utformning av responsåtgärder. Om godset flyter eller sjunker krävs olika typer av åtgärder. Förpackningarnas storlek och vikt är avgörande för val av bärgningsutrustning. Utseende och material hos förpackningarna har betydelse för hanteringen av godset. Hela operationens utformning påverkas av om förpackningarna är hela eller om de är skadade och läcker.

Förpackningsmaterialets beständighet i vatten har stor betydelse för säkerhetsåtgärderna vid insatsen, utformningen av responsmetodiken samt tidsplaneringen för åtgärderna. T.ex. papp och träfiber har ger mycket kortvarigt motstånd mot vattnet medan t.ex. järnhöljen kan hålla tätt flera år (Ref. 17 och Ref. 18) innan de perforeras av rost.

Vid en olycka med sjunkna stålcylindrar med klorgas utanför den holländska kusten 1979 var cylindrarna så korroderade när bärgningen planerades 1984 att man avstod från bärgningsförsök. I stället anbringade dykare sprängmedel vid cylindrarna som sedan sprängdes en efter en under stora försiktighetsåtgärder (Olycka nr 22).

För förpackat gods som hamnar i vatten finns egentligen bara de två möjligheterna att det antingen flyter eller sjunker under förutsättning att höljet är tätt. Om dess volymvikt ligger mycket nära vattnets kan det dock antingen ligga precis under vattenytan (i marvatten) eller mycket långsamt sjunka mot botten. I turbulent vatten (vågor eller ström) kan naturligtvis denna typ av förpackningar virvla runt i vattenmassan under längre eller kortare tid.

Klassificeringssystemet för kemikaliers beteende i vatten (Bilaga 3) klassificerar förpackningar, beroende på volymvikt, i tre grupper PF, PI och PS enligt tabell B3-1 och Tabell B3-3.

Många vätskeformiga kemikalier transporteras i 200 liters stålfat. Sådana fat tjänar som beräkningsexempel för flytbarhet i sötvatten enligt Figur 6-2. Med ledning av dessa beräkningar visas i Tabell 6-3 och Tabell 6-4 vilka kemikaliegrupper som får fyllda 200 liters stålfat att flyta resp. sjunka i vatten.

Figur 6-2
Beräkning av flytbarhet hos stålfat med vätskeformiga kemikalier

Fyllda dunkar och fat med kemikalier i fast form sjunker alltid i vatten

Tabell 6-5 visar hur beständiga olika fattyper är vid olika påfrestningar inklusive väta.

Baserat enbart på kalkyler är det inte möjligt att förutsäga flytbarheten hos en torrlastcontainer eller dess motståndskraft mot mekaniskt och miljömässig påverkan. Dess beteende vid första anslaget mot vattenytan beror på vilken del av containern som slår i först. Hörn, kanter och golv tål anslag bra medan sidor och tak kan slitas upp varvid innehållet kommer ut och vatten strömmar in.

Tankcontainrar är vattentäta. Om de sjunker kommer ventilerna (säkerhetsventil och dekompressionsventil) att balansera det inre och yttre trycket. Tankcontainrar med stort tomrum eller last med låg densitet kan flyta i vatten.