Exempel:

Amylacetat, butylacetat, butanol, butylakrylat, cyklohexanon, dibutylftalat, dioktylftalat, dipenten, fiskolja, heptan, hexanol, isodekanol, olivolja, rapsolja, tallolja, toluen, terpentin, xylen

5.2.1

Allmänna åtgärder

Brådskande och allmänna åtgärder skall vidtas enligt Kapitel 1, avsnitt 1.3.

Under allt sådant bekämpningsarbete måste särskild uppmärksamhet ägnas åt hälso-, brand- och explosionsrisker. All hantering av omhändertagna kemikalier måste ske med största försiktighet. Bortforsling av avfallet skall ske i samråd med berörda myndigheter.

Ett kemikalieutsläpp som flyter på vattenytan är vanligen vätskeformigt. Det breder snabbt ut sig och bildar en stor kontaktyta mot luften. Även om ämnen i denna grupp normalt har lågt ångtryck så kommer många ändå ge hälsofarliga och kanske även brandfarliga gaskoncentrationer i luften. Under bekämpningsoperationer är det därför mycket viktigt att fortlöpande utföra mätningar med gasmätningsinstrument och anpassa arbete och säkerhetsåtgärder efter mätresultaten.

När det gäller utsläpp av ämnen som flyter på vattenytan är bekämpning oftast bara effektiv för klass F. Ämnen i klass F avdunstar och/eller upplöses relativt långsamt och ligger kvar på vattenytan tillräckligt länge för att bekämpning kanske kan hinna påbörjas om inte kemikaliens utbredning på vattenytan hinner ske till alltför tunna skikt.

De övriga klasserna ämnen som flyter på vattenytan är FE, FED och FD (Bilaga 3). Utsläpp av dessa kan vara svåra att hinna bekämpa (med t.ex. upptagning och behandling med absorberingsmedel) eftersom de relativt snabbt försvinner från vattenytan genom avdunstning och/eller upplösning.

Inom klass F är det endast ett fåtal ämnen som transporteras i stora mängder till sjöss i t.ex. tankfartyg, fristående fartygstankar och tankcontainrar. Många av ämnena i klass F är feta oljor (fatty oils), dvs vegetabiliska och animaliska oljor. Tidigare betraktades utsläpp av dessa oljor som nästan ofarliga för miljön. Men det har visat sig att sådana utsläpp ibland ger nästan lika stora miljöskador som mineraloljor (Ref. 133).

5.2.2

Skum

Behandling kan ske med skum för att minska avdunstning (ångbildning) och därmed reducera risken för brand och explosion (Metod 61).

5.2.3

Absorberingsmedel

Användning av absorberingsmedel på kemikalieutsläpp som flyter på vattenytan kan ibland minska deras utbredning (och uttunning) och därmed underlätta inlänsning och upptagning. Vissa vanliga konventionella oljeabsorberingsmedel kan ibland användas med viss framgång (Ref. 8).

Metod 64 visar att bland de typer av absorberingsmedel som är avsedda för oljeutsläpp är vissa också mycket lämpade för uppsugning av kemikalieutsläpp på vattenytan (Ref. 39 och Ref. 62).

Metod 65 visar användning på vattenytan av ett absorberingsmedel som är specialtillverkat för uppsugning av kemikalier (Ref. 119).

Vissa absorberingsmedel, i form av småbitar av skumplast, kan ingå i hela system med särskild spridarutrustning, upptagningsanordning och valssystem för avpressning av upptagen kemikalie och återvinning av absorberingsmedlet för utspridning på nytt. Sådan utrustning har med viss framgång testats i halvskaleförsök mot kemikalieutsläpp på vattenytan (Ref. 67 och Ref. 85).

5.2.4

Gelbildningsmedel

Bland andra typer av behandlingsmedel för kemikalieutsläpp omnämns ofta gelbildningsmedel som är en sorts förtjockningsmedel. Exempel på gelbildningsmedel är sådana som blandas i bensin vid tillredning av napalm. Mot kemikalieutsläpp som flyter på vattenytan krävs dock speciella gelbildningsmedel. En del sådana medel har provats experimentellt men ännu (år 2006) finns på marknaden inget färdigutvecklat, operativt användbart, gelbildningsmedel för varken olje- eller kemikalieutsläpp på vattenytan.

5.2.5

Inlänsning

Metod 62 visar inlänsning med sofistikerade mekaniska speciallänsor.

Metod 63 visar användning av pneumatiska länsor (luftbubbellänsor).

Metod 67 visar användning av konventionella oljelänsor i kombination med annan oljebekämpningsutrustning.

5.2.6

Mekanisk upptagning

Utsläpp i vatten av kemikalier tillhörande klass F och i undantagsfall FE, FED och FD (se Bilaga 3) kan tas upp med oljetrål (Metod 66) och med konventionell oljebekämpningsutrustning (Metod 67).

Ett fall finns dokumenterat där styren (klass FE) kunde tas upp med bandupptagare och sugpumpar (se Olycka nr 08).