Exempel: |
Acetylklorid, kalciumkarbid, natrium, kalium, sulfonylklorid, toluendiisocyanat, svavelsyra, oleum |
5.5.1 |
Allmänna åtgärder |
Brådskande och allmänna åtgärder skall vidtas enligt Kapitel 1, avsnitt 1.3.
Det är svårt att hänvisa till bestämda metoder för hur åtgärder kan vidtas mot utsläpp av kemikalier som reagerar med vatten. Insatsen måste planeras från fall till fall med särskild hänsyn till ämnets reaktiva egenskaper.
Av alla ämnen som är vanliga i transportsammanhang är det endast ett fåtal som reagerar snabbt med kallt vatten (se exempel i Figur 5-9). Sådana ämnen som undergår kemiska reaktioner med vatten kan teoretiskt passas in klassificeringssystemet i Bilaga 3 med avseende på löslighet, densitet och ångtryck. Men reaktionen med vatten medför att deras beteende inte följer det mönster som flödesschemat (Figur B3-5) indikerar. |
|
|
|
|
Figur 5-9 Exempel på ämnen som reagerar med vatten |
|
5.5.2 |
Vanliga ämnen som reagerar med vatten |
Här nedan beskrivs kortfattat beteendemönstret för några ämnen som reagerar med vatten. Dessa ämnen transporteras ofta i stora eller medelstora kvantiteter. |
Acetylklorid |
Acetylklorid är en rykande vätska som vid kontakt med vatten reagerar häftigt och sönderdelas till saltsyra och ättiksyra. |
Kalciumkarbid |
Kalciumkarbid är ett fast ämne (pulver och/eller klumpar) som sjunker till botten och reagerar med vatten under bildning av acetylengas som är mycket brandfarlig. |
Natrium och kalium |
Natrium och kalium är s.k. alkalimetaller som flyter och reagerar mycket våldsamt med vatten varvid vätgas utvecklas som är mycket brandfarlig och kan bilda explosiv knallgasblandning med luft. Reaktionsvärmen medför att vätgasen antänds (undantag för mindre natriumbitar) och ofta exploderar. |
Sulfonylklorid |
Sulfonylklorid är en rykande vätska som vid utsläpp i vatten reagerar häftigt och sönderdelas till svavelsyra och saltsyra. |
Toluendiisocyanat |
Toluendiisocyanat (TDI - en ofta använd förkortning) är en vätska som sjunker och reagerar långsamt med kallt vatten. Reaktionen ger upphov till koldioxid och en plastpolymer (polyisocyanat). Trots långsam reaktion leder koldioxidbildningen ibland till våldsamma sprängningar av metallkärl som innehåller toluendiisocyanat. |
Koncentrerad svavelsyra |
Koncentrerad svavelsyra reagerar inte kemiskt med vatten men ger en så häftig värmeutveckling vid kontakt med vatten att en våldsam kokning kan ske. |
Oleum |
Oleum eller ”rykande svavelsyra” reagerar inte kemiskt med vatten men ger en så häftig värmeutveckling vid kontakt med vatten att en våldsam kokning kan ske. |
Egenskaper hos svavelsyra och oleum Både svavelsyra och oleum är mycket ”starka”, frätande syror. Svavelsyra bildas när vatten blandas med svaveltrioxid. Vid blandning av samma antal vatten- och svaveltrioxidmolekyler bildas 100 % svavelsyra. Tillsätts ännu mer svaveltrioxid bildas oleum eller ”rykande svavelsyra” som har lite olika densitet och smältpunkt beroende på halten svaveltrioxid. |
Tabell 5-10
Egenskaper hos svavelsyra och oleum
|
Smältpunkt oC |
Densitet |
65 % Svavelsyra |
-64 |
1,6 |
98 % Svavelsyra |
+3 |
1,8 |
100 % Svavelsyra |
+10 |
1,8 |
Oleum 20 |
-9 |
1,9 |
Oleum 30 |
+16 |
1,9 |
Oleum 40 |
+33 |
2,0 |
Oleum 65 |
+4 |
2,1 |
Oleum 100 (ren svaveltrioxid) |
+17 |
1,8 |
Ett utsläpp av oleum En pråm med 1000 ton oleum slog runt i Chesapeake Bay, USA (Figur 5-11). Hela lasten rann ut inom en timme. Oleum reagerar med vatten under mycket kraftig värmeutveckling. Vid kontakt med utströmmande oleum började havsvattnet att koka under pråmen som lyftes upp ca en meter under den timme som reaktionen pågick. Mängder av död fisk sågs flyta i området.
|
|
Figur 5-11 |