Träd nr 1 Lohärad
Strindbergs brev

Start Ragnars krönika Jordebok Hållsta Annonser och foton Ludvig Loostrom Strindbergs brev Norrbrobasaren Maria Groll "Ko-tia" Litterara glimtar Boken om Frida Carl Fredrik Loostrom John/Dagmar Loostrom Spiskrokarna Webbsidan LosLoos

 

Några brev från

till bokförläggaren Claës Julius Looström

 

Bokförläggaren Claës Julius Looström köpte år 1874 Adolf Bonniers boklåda i Basaren på Norrbro och bildade f:a J. Looström & Co.
Han blev en av 70-talets främsta förläggare och var i början av 80-talet förläggare för flera av Strindbergs arbeten.

 

22 december 1882

August Strindberg skall nog inte alltid förstås och tolkas bokstavligen. I alla fall får vi hoppas att förläggaren Claës Looström inte gjorde det när han 1882 mottog ett brev från den arge författaren. Bakgrunden var att slutet på manuskriptet till novellen "Högre ändamål" i novellsamlingen Svenska öden och äventyr hade kommit bort. "Sammanbindningsbanan" var järnvägen mellan Stockholms central och Södra station. Strindberg skriver den 22 december 1882:

 

B Br.

Har du fått tag i manuskriptet? Tag alla pojkdjävlarne i en säck med tegelsten och skaka dem över Clara sjö, häng opp dem i ett rep och knip dem med glödande tänger, ryck ut oxeltänderna på dem, lägg dem i en rad på sammanbindningsbanan och elda opp ett gruståg, bränn av dynamit i byxfickorna på dem, sätt dem under vattenledningen mellan 3 och 4 på morgonen - om de inte vilja bekänna! Detta är det djävligaste som kan hända en författare!

Vänskapsf. Aug Sg.

============================================================

6 december 1883

Under sin allra första tid i Frankrike, hösten 1883, reagerade August Strindberg på det franska kosthållet: ingenting dög! I ett brev skriver han till och med: "Fransmännens hundmat kunna vi icke äta utan att bli sjuka." Goda vänner hemma i Sverige försåg honom därför med såväl påsar med ärter som torkad dill. Ärtsoppan satt alltid som nummer ett i Strindbergs kulinariska högsäte. Från Neuilly utanför Paris tackar författaren i brev den 6 december 1883 förläggaren Claës Looström för varmt uppskattade livsmedelsleveranser:

 

Neuilly den 6 december 1883

Broder Loo!

Under inflytande av fyra tallrikar ärter (legumer!) och sex fattiga riddare med krusbär nedskriver jag detta tacksägelsetelegram och går sedan slagfärdig och lägger mig klockan halv åtta, torsdagen (ärtdagen) den sjätte December adertonhundra och åttiotre. Min hustru, mina två döttrar (och min ofödda son!) förena sig i tacksägelsen!

Vännen Strind!

PS. Du kan gärna skänka mig (...) en knippa torkad dill. De tog 12 Frcs i frakt för böckerna! Var det rätt?

============================================================

8 april 1884

1879 gick August Strindberg i personlig konkurs. Detta var något han i fortsättningen ville undvika, vilket inte hindrade att växelkarusellen ibland snurrade med en förfärlig fart. I ett brev från Ouchy i Schweiz till förläggaren Claës Looström den 8 april 1884 söker Strindberg få någon ordning på de gemensamma affärerna. I förbigående rapporteras också att hustrun nedkommit med sonen Hans:

 

Ouchy 8 April 1884

Broder Looström!

Din dumma Djäfvel! Du har ju nyss fått accept på 1000-lapp "för erhållna böcker". Skriv nu öppet till mig - (min hustru läser icke mina brev mer) - att vi icke må trassla in oss alltför djävligt så att vi komma på fästning! Antag - som vi nu icke befrukta - att du ramlar med - då ramlar jag på två växlar. Det är nu bara vad jag är skyldig dig, så därom är intet att dryfta! Men, ramlar inte också 2a upplagan av Ödena med för dig och för mig? Kunna de under några förhållanden tagas som tillgång? Va? Denna fråga är bara ett juridiskt propos och jag tror visst icke alls du skall ha något att frukta (med "din rika svärfar" bakom ryggen.)

Farväl så länge! Och tag icke detta som någon farhåga från mig, ty jag fruktar varken fan eller trollen! Och så fick jag en son äntligen! Bon! - Nu är det slut med överbefolkning för mig! Jag har ingen svärfar jag!

Adjö med Dig

Vännen Strind

============================================================

5 maj 1884

August Strindberg hade många förläggare. Med en av dem, Claës Looström, hade han i början på 1880-talet en relation vars ömsesidiga öppenhjärtighet ofta gränsade till såväl fränhet som oförskämdhet. Looström, som bland annat utgav novellsamlingarna Svenska öden och äventyr, får 1884 motta ett brev från Strindberg, skrivet i Ouchy i Schweiz den 5 maj:

 

Ouchy 5 Maj 1884.

Din Tusan!

Vad pratar du för skit om hedersord! Du skriver: pengar med omgående om jag får ditt hedersord! Du får hedersordet, men du sänder icke pengar utan i stället får jag en växel att acceptera på högre belopp än jag mottager! Begriper du inte att du i och med detsamma löst mig från mitt hedersord! För den tjänst du gjorde mig med att utställa växeln har du fått full valuta i äganderätten till 2a upplagan av Ödena "på samma villkor som första." - - - - - - Vi skola skoja tillsammans, men icke skoja varandra för djefligt! Svara nu på när växeln förfaller! Var du glad att jag skojar dig på manuskript till 1a Juni, ty nu har du andra upplagan ("på samma villkor etc").

Adjö med dig din filur! Och skäll nu! På Vännen Strixberg

============================================================

Ouchy 22 Maj 84.
Broder Loo!
Du börjar bli alltmer Österländsk, både i att icke besvara bref och neka ett friexemplar till en tidskrift, när du särskildt erhöll tillstånd att trycka öfver upplagan "Nödiga friexemplar för tidningar och tidskrifter", hvilka du nu säljer för egen räkning! Du är Österländskare än sjelfva Österländskarna på Ålandsgatan, och om du nu icke skickar Herr Poëstion (Du kände ju sålunda hvem du skulle skicka till i Wien!) ett exemplar af Nya Riket, så skickar jag in Bonnier att kontant köpa ett exemplar i din boklåda. Likaså till Paris.

På din fråga om Svenska Öden svarar jag icke förr än du svarat på mina tre frågor som du lemnat obesvarade.

Adressen i Paris är Roger-Miles 22 rue Navarin, såsom uppgafs i ett förr afsändt bref!

Vänl
Strind

=============================================================

30 mars 1885

August Strindberg avverkade under sitt liv många förläggare. Ofta handlade hans brevväxling med dem om pengar - eller brist på pengar. Särskilt irriterad var Strindberg efter Giftas-åtalet 1884, vilket han ibland misstänkte var igångsatt av illvilliga kvinnoligor. Till förläggaren Claës Looström i Stockholm sänder han tillbaka en växelblankett från Ouchy i Schweiz. Följebrevet den 30 mars är hotfullt:

 

Ouchy 30 Mars 1885

Bäste Broder!

Jag trodde att i begreppet förläggare ingick just att lämna förskott. Varför jag ej ville ha några oriktiga papper ute var emedan jag måste vara betänkt på min hädanfärd efter som frimurarkäringarne ämna mörda mig. Här har du skiten emellertid!

Vänligen Strind.

Att du inte sänder kvittot skall du få igen på något annat. Akta dig för Dynamit-orden som jag tillhör!

============================================================

25 januari 1891

Den 25 januari 1891 bor Strindberg sedan ett par månader inackorderad i en flygel på Breviks gård på Värmdö. Två dagar tidigare hade skilsmässan från Siri von Essen vunnit laga kraft. Han var nu sysselsatt med korrekturläsning av ett häfte av novellsamlingen Svenska öden och äventyr och skriver till förläggaren Claës Looström:

 

25 januari 1891

Broder Loo,

Du begär tryckning, men jag begär korrekturläsning, ty efter att ha läst Häfte I ser jag hur förfärligt miserabelt det är. Stilen är ännu energisk och flytande men så kommer en bom! Jag har länge sagt Dig att författare ej kan läsa korrektur på egna skrifter. Att Du ej kan se när ord felas! Låt en fackman (intet fruntimmer i Herrans namn!) läsa korrektur.

Vänligen August Strindberg

^