Tillämpning

Se metodgrupp M1 i avsnitt 1.5.
Kemikalieklasser G, GD, E, ED, FE, FED, DE 

(alla klasser med G och E).

Användning av portabla gasspårningsinstrument för grovbestämning av yttre gränsen för riskområde runt stora gasmoln. Om instrument inte finns tillgängligt måste, i ett inledningsskede, ett riskområde med mycket stor marginal upprätthållas kring olycksplatsen till dess annan information kan ge underlag för en ändrad bedömning av situationen.

Exempel på olika typer av portabla gasspårningsinstrument (jfr Kapitel 3, avsnitt 3.2):

●

Reagensrör med pump

●

IR-instrument

●

Halvledarinstrument

●

Små gaskromatografer

●

Fotojonisationsinstrument

●

Mobila masspektrometrar

Observera att dessa instrument inte kan användas för att göra noggranna mätningar vid gasolyckor utomhus. Mätresultaten blir ungefärliga.

Beskrivning

Vid incidenter eller olyckor med utflöden av kemikalier är det viktigt att utföra mätningar av kemikaliekoncentrationer i luften. Ett syfte med sådana mätningar är att fastställa och avgränsa det område med hälsofarlig atmosfär där oskyddade personer inte får vistas.

För vissa kemikalier kan mätresultaten användas direkt för utformning av riskområden. För andra kemikalier kan mätresultaten användas för att kontrollera ett riskområde vars utformning redan är uppskattad eller beräknad enligt någon metod.

Mätningarna inleds på säkert gasfritt avstånd och upprepas successivt allt närmare det hälsofarliga området. Positionen där minsta tydliga mätutslag erhålls, utgör gräns för riskområdet enligt Figur 31a. Genom att göra fortlöpande mätningar i kringgående rörelser runt den förmodade gasplymen, kan det ungefärliga riskområdet upprättas.

Figur  31a

Nackdelar

Metoden ger otillförlitliga resultat vid såväl svag som mycket kraftig vind. Generellt gäller att gasmoln som sprider sig med vinden inte har den regelbundna form som Figur 31a visar (se Kapitel 5, avsnitt 5.1, ”Särskilda beteendemönster hos gasmoln”).