|
53 |
Bekämpning av gasmoln genom impaktering (återkondensering) |
|
|
|
Tillämpning |
|
Se metodgrupp B1 i avsnitt 1.5. Metoden kan användas vid läckage från behållare med kondenserade gaser som ger upphov till aerosolhaltiga moln. Metoden är främst lämplig mot bl.a. ammoniak, svaveldioxid och klor (vissa ämnen i klasserna G och GD).
Se även Metod 51 och Metod 52 (Ref 141, Ref. 139 och Ref. 142). |
|
Beskrivning |
|
|
Vid läckage från behållare med kondenserade gaser bildas ibland aerosolhaltiga moln som kan vara ytterst farliga för människa och miljö. Med lämpliga insatser kan de små aerosoldropparna i dessa moln under vissa betingelser impaktera eller slås ihop till vätska. Sådan impaktering kan åstadkommas genom att täcka behållaren med en vanlig presenning enligt Figur 53a.
(Figurerna 53a – 53d återges enligt tillstånd från Räddningsverket) |
|
|
Figur 53a |
| Läckage som ger
upphov till en åtkomlig jetstråle kan impakteras genom att
samla den utströmmande strålen i en tratt eller strut. Se Figurer 53a – 53d. Figur 53b visar en tratt eller strut som kan användas för impaktering av aerosolmoln i en utströmmande jetstråle. |
|
|
|
Figur 53b |
| Tratten förankras vid läckagepunkten (Figur 53c). Jetstrålen leds in i tratten varefter återkondenserad vätska samlas i en bassäng (Figur 53d). |
|
|
|
|
Figur 53c |
Figur 53d |
|
Nackdelar |
|
Metoden bör på grund av risk för statisk elektricitet inte användas mot läckage av mycket brandfarliga ämnen utan endast mot mindre (begränsade) läckage från behållare med t.ex. ammoniak, svaveldioxid och klor. Metoden ställer mycket stora krav på skyddsdräkternas isolering mot de extremt låga temperaturer som personalen kan utsättas för. |
