◄ Tillbaka till innehållsförteckningen för metoder  
 
23 Manuell beräkning av spridning i vatten-massan av utsläpp som upplöses i vattnet

 

Tillämpning

Se metodgrupp P3 i avsnitt 1.5.

Metoden är endast tillämpbar på relativt lättlösliga ämnen (klass D). Exempel: Aceton, etanol, fosforsyra, glykoler, isopropylalkohol, metanol, metyletylketon, monoetylamin, natriumhydroxidlösning, propionsyra, propylenoxid, svavelsyra, ättiksyra.

 

Beskrivning

En kemikalie som upplöses i vattnet bildar ett växande "moln" i vattenmassan i strömmens riktning. Det är viktigt att bedöma koncentrationerna i molnet för att följa kemikaliens spridning och för att kunna bedöma risker för miljön, fiske, rekreationsområden, färskvattenintag m.m. Ibland kan informationen användas som underlag för spridning av bekämpningsmedel (t.ex. neutralisationsmedel).

 

Spridningen kan mycket grovt beräknas enligt Figur 23a och Tabell 23b om vattenmassans ström är lugn och jämn. Fronten på det upplösta kemikalie-”molnet” håller i princip samma hastighet som vattenströmmen.

Beräkning av spridningen hos utsläpp som upplöses

Figur 23a
   
Beräkningen måste modifieras med hänsyn till om kemikaliens densitet avviker alltför mycket från vattnets (jfr 5.3). Vid stillastående (eller nära stillastående) vatten eller vid kraftig virvelbildning kan metoden inte användas.

 

Tabell 23b visar ”moln”-frontens avstånd från utsläppspunkten samt dess kemikaliekoncentration för olika utflödesmängder.

 

 

 

Koncentration  1 g/m3

Koncentration  1 mg/m3

 

 

Utflöde

a

a

a

a

 
  ton meter nautiska mil meter nautiska mil  

 

1

500

0,3

5 000

3

 

 

10

1 000

0,5

10 000

5

 

 

100

2 000

1

20 000

11

 

 

1 000

4 000

2

40 000

22

 

 

Tabell 23b

 
 

Nackdelar

Metod 23 kan inte användas för stillastående (eller nära stillastående) vatten eller vid kraftig virvelbildning. Metoden får aldrig bli ett alternativ till mätningar.
 
◄ Tillbaka till innehållsförteckningen för metoder