Underjordiska gångar

Under gamla läroverket i innerstan finns underjordiska gångar. Dessa upptäcktes 1957 av några arbetare som var sysselsatta med jobb i läroverkets bottenvåning. Gångarna sträckte sig och förgrenade sig under läroverksbyggnaden och skolgården. Den sammanlagda längden uppskattades till cirka hundra meter, ungefär 1,70 meter höga och 60 - 70 cm breda och murade av kalksten.

Gångarna satte naturligtvis fantasin i rörelse och många trodde att det rörde sig om underjordiska gångar från något kloster.

Doktor Eric Nylén var dock mera prosaisk och trodde att gångarna härrörde från ett kloaknät, från vilken ålder visst han inte, men så förfärligt gamla trodde han inte att de var.

Skolans vaktmästare C Wickman berättade att han sprungit i dessa gångar som skolgrabb i seklets början och då ryktades det om att det fanns ett nät av gångar under skolgården, som grävdes upp i början av 1900-talet men som sedan lades till igen.

Gotlänningens medarbetare gav sig in i gångarna 1957. Man hade tagit upp två gångar, en åt ost och en åt väst. Försedd med ficklampa valde han den östra.

"När man kommer ner i den 60 till 65 centimeter smala gången tycks man hamna i en annan värld, det är alldeles mörkt och tystnaden störs bara av ett sakta porlande vatten på det kullerstensbelagda tunnelgolvet. Man måste böja sig en aning då gången är 170-180 centimeter hög och i skenet av en ficklampa tar man sig varligt fram under jorden.

Efter några meter viker då en gång av åt höger och stoppar vid Immanuelkyrkans källare. Fortsätter vi i den östra gången delar den sig efter en bit, en går rakt österut och slutar vid gymnastikhuset och den andra svänger långsamt mot norr. Trampar man på i den gången kommer man om en stund fram till ännu en förgrening, då går en gång mot DBV:s sparbank och stoppar rakt under gatan. Den andra gången sväger åt öster i en rund båge."

Kommen så långt började reportern bli blöt om skorna, gången delade sig åter och den västra gick ut under skolgården. Samtidigt blev det så lågt i tak att han nästan fick krypa fram. Gången gick nu under gatan, han hörde bilarna och förstod att han hamnat vid annexet på andra sidan S:t Hansgatan.

Kanske rörde det sig om kloakgångar, men håll med om att det är mycket mera spännande att tro på gångar från ett gammalt kloster. Hur som helst skulle arbetarna nu mäta upp gångarna och göra exakta undersökningar innan cementgolvet skulle muras igen.

I sin bok "Visby förr i tiden" berättar Waldemar Falck att vid byggandet av Läroverket på 1850-talet anlades stensatta dräneringstunnlar "på vissa avsnitt så stora att man i hukande ställning kan passera i dem". Och enligt en uppgift från slutet av 1600-talet skulle under medeltiden ett av stadens badhus ha legat ungefär vid Läroverkets entrétrapp.

Till tidningsartikel 1957

1966

Namnbyte till Säveskolan*

1968

Den sista studentexamen avhölls med det största antalet examinander - 135 st

1971

Inflyttning i nya lokaler i Säveskolan vid Länna.
Integrering av gymnasium, fackskola och yrkesskola till "gymnasieskolan".

1981

Ombildning av det gamla läroverket vid S:t Hansgatan till en grundskola (LM-stadium) som fick namnet "S:t Hansskolan". Småskolans tidigare hus "Lilla S:t Hansskolan" byggdes om till konstmuseum ("Konstmuseet").

*

Säveskolan var fram till slutet på 90-talet öns enda gymnasieskola. Den var med sina ca 23 000 kvm en av landets största gymnasieskolor. Nu är Säveskolan uppdelad i 3 delar:
 - Elfrida Andréegymnasiet
 - Richard Steffengymnasiet
 - Christoffer Polhemgymnasiet.

Senast rev. 2014-02-15