Tillämpning

Hälsofarlig gas under tryck i korroderade sjunkna metallbehållare som riskerar att rämna.

Beskrivning

Sjunkna stålbehållare som legat länge i vatten har troligen blivit så korroderade att de riskerar att gå sönder t.ex. vid kontakt med bottensläpande fiskeredskap. Om behållarna innehåller t.ex. klor eller ammoniak föreligger stora risker för fiskare. Vid upptagning i trål kan behållarna brista varvid mycket stora gasmoln snabbt utvecklas.

En bärgningsoperation kan bli komplicerad att utföra eftersom all personal måste bära helskyddsdräkt. Ett annat sätt att ta hand om sådana bottenliggande behållare är att spränga sönder dem (jfr Olycka nr 22). Dykare går då ner och fäster eller lägger sprängmedel försiktigt vid behållarna varefter de sprängs genom fjärrutlösning (Figur Z3a).

Hur den lösgjorda gasen beter sig i vattnet beror på dess löslighet, mängd gas och vattendjup. Klor är svårlösligt i vatten och väller upp till vattenytan enligt Figur Z3a. Ammoniak är lättlösligt i vatten och upplöses troligen helt. Vid sprängning av en ståltank med flera ton ammoniak på grunt vatten kommer dock en stor del att nå vattenytan. Hälsofarliga gasmoln som driver med vinden måste bevakas noga enligt Figur Z3b så att personal, sjöfarande och befolkning i land inte riskerar att komma till skada.

Koncentrerade klorgasmoln är grönfärgade men blandas snabbt ut i luften och blir osynliga. Ett sätt att göra dessa synliga är att släppa ut ammoniak omedelbart i lovart om den uppvällande klorgasen. Gaserna förenas då och bildar ett kraftigt vitt moln som är synligt mycket längre än obehandlad klorgas. Denna åtgärd vidtogs i Olycka nr 22.

Nackdelar

Mycket noggrann planering av operationen krävs för att skydda all inblandad personal och andra som riskerar att utsättas för gasmoln. Metoden är svår att tillämpa mot behållare som sjunkit på djupt vatten.